torsdag 7 maj 2015

Hjärtevärmare från Nås alldeles färdig

Med gemensamma krafter är denna hjärtevärmare färdig och invigd, av jubilaren själv. Så fiiiint det blev!

9 maj 2014 fick jag paket med posten från Hemslöjden i Nås, med garn, beskrivning och bilder.
2 mm virknål och 100% ullgarn av märket Fyrisgarn.
800 maskor i uppläggningsvarvet....
Välkommen att bläddra bland äldre inlägg på denna blogg så ser du hur mönstret växte fram, och många olika platser där virkningen fick följa med.

Bloggen började skrivas i maj för ett år sedan men publicerades inte förrän midsommar 2014 då det var födelsedag för världens finaste mamma.

Nu inleder hjärtevärmaren sin fortsatta färd, att vara med som en bästa vän på hennes fågelskådarresor, fjärilsresor, svala sommarkvällar och kyliga vinterdagar. Till vardag och fest. Roligt att plocka upp en tradition från Nås där vi har släktrötter.

Hjärtevarmaste hälsningar från virkare, pysslare, fransmakare och flätare Eva, Johan och Anna.






lördag 11 april 2015

Hjärtevärmare från Nås så gott som färdig

Nu är vi alldeles strax i hamn med vårt gemensamma projekt att göra en hjärtevärmare till mamma. Två flätor ska dit, sen är det klart!
Roligt att vi tre syskon med familjer har pysslat allihop. Typ tio pers har engagerat sig. Fantastiskt roligt!



Det största virk-projekt jag nånsin varit med på.

Eva

söndag 11 januari 2015

Fläta till Hjärtevärmare från Nås

Fläta tuskaft är nytt för mig, och jag hoppas att jag gjort rätt nu.
Det är bara beskrivningen i mönstret jag hade att utgå ifrån.
Är det någon som har erfarenhet av tuskaft får ni gärna berätta hur ni gör.
Så här ser det ut nu när jag håller på:

Viggar kallas det tydligen när det bildas v-former. Roligt med nya ord.


Två lika flätor ska göras, som ska sys fast i höger och vänster sida av schalen så den går att knyta om livet.
Med knähund också.
Eva

tisdag 6 januari 2015

Hjärtevärmare från Nås. Klart med virkning!

På vackra annandag jul virkades den virkade delen av Hjärtevärmaren färdigt!
Under hela denna marathon i virkning har det faktiskt varit roligt hela tiden.
Inte långtråkigt. Bara roligt att hur varv efter varv växer fram.
Mönstret växer upp och bildar blommor och geometriska figurer.
Meditationen att skapa något som växer långsamt.


Inför sista maskan:

Maskan som avslutade arbetet gjordes under den mycket trevliga samvaron hemma hos mammas kusin och hennes familj.
Min mormor och hennes systrar var allihop mycket skickliga med texil och skapande.
Så visst finns det någon form av symbolik att den sista maskan i mitt största virkprojekt
gjordes just där tillsammans med familjen.




Den blå timmen, jul i Dalarna.



På resan hem från Dalarna kändes det lite tomt att inte ha virkningen med längre. Den har nu fått stanna i Dalarna för slutfinish med att fästa oräkneliga trådar och göra frans.

Nu ska jag göra de båda flätorna som ska fästas i sidorna.
Tuskaft? Får lära mig hur jag ska fläta med fjorton trådar då.
Youtube är bra för de flesta frågor som dyker upp. Bara att surfa runt.

Eva